Sedan kan man ju fundera över om det ser bättre ut framifrån eller bakifrån...
För att lyckas i löpning bör man nog vara van vid att strunta i signaler på trötthet och att något gör lite ont. Jag är inte van vid det, tror inte det är helt bra och ser ingen anledning till att vänja mig heller. För mig funkar glädje mycket bättre som drivkraft...
En helt annan sak är nog att min supporter inte bara var min utan hela lagets, vi var nio kollegor som sprang. Här är ett lagfoto:
Vi pratade lite om att göra om det här nästa år och i så fall lägga upp träning innan. Att göra lite andra saker än jobbsaker med kollegorna är roligt men löpning? Får se hur det blir nästa år. Tror att jag ska springa 5km då om jag ska vara med.
Träningsvärk och stelhet i ben finns kvar. Jag gick på step nu i eftermiddag, inte helt behagligt men roligt. Långt mycket roligare än löpning. Det får bli aerobics för mig framöver. Det ska ju vara roligt att träna!
/ MM
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar